Tror seriöst jag är påväg att få ett jävla sammanbrott eller något. Jag är schitzofren i den bemärkelsen just för att jag med människor omkring mig (exklusive min familj) kan slänga på ett leende, få in skratten och faktiskt vara glad på riktigt. Sen hemma är det precis tvärtom, surheten bitterheten irretationen och allt kommer. Leendena är få och glädjen desstu mindre.

Så 'Jag är bara lycklig när jag dricker' stämmer ganska bra in på mig just nu. And that's it.
Orkar inte med detta just nu så vi hörs...