Jag orkade inte sitta inne och tänka mer så jag gick ut och över till grannen istället för jag visste att mamma skulle sitta där så jag gick dit och satte mig i hennes knä och (inget ovanligt) grät lite. Dom fråga vad som var fatt och jag sa att jag skulle sakna Fegge så mycket och Carita undra hur länge han skulle vara borta då började jag skratta och sa att han kom hem igen på måndag. Ja säger då de.

Snart dags att säga hejdå också, inväntar mitt sötaste sms ever från han. Tror pressen är för hög så det blir nog inte något jätte bra men jag sa att jag behövde något att titta tillbaka på när jag sakna han som mest.

Jag har gått och blivit en toffel, det finns inget annat ord. Att jag skulle gå och bli så beroende av en annan människa hade jag aldrig förut kunnat tänka mig för jag har alltid klarat mig bäst själv. Jag är starkast ensam, det märks ju nu också hur ont det gör pga beroendet till en annan människa.

Nåväl satt ute och snackade där i solskenet, var faktiskt väldigt skönt ute även om blåsten var en aning kall. Blir att dra över till grannarna ikväll också för vi ska grilla och något alkoholintag blir det väl även om jag dock inte ska dricka för mycket för blödig som jag är vet jag annars hur kvällen kommer att sluta.

Trevlig helg allesammans! (: