Fredagen 31 December.

Vi glider mot årets slut. Det ska sättas nyårslöften som kommer brytas, det kommer supas till många stupar och många kommer säga att med det nya året kommer nya möjligheter.

Jag fortsätter som jag alltid gör, sätter upp 'löften' jag vet att jag kommer kunna hålla. Att träna mer och äta nyttigare är inte lönt, jag är för lat för att träna och jag älskar att äta och efter det måste jag ha socker så nyttigt kan vi glömma direkt.

Istället har jag satt upp att jag ska minska på att vara en people pleaser, om jag inte vill eller känner för något så får jag våga säga ifrån istället. Jag ska se till och komma iväg från Sverige, men med våran resa planerad och förhoppningsvis snart bokad så blir det ju så. Sist men inte minst så ska jag hålla huvudet högt, försöka att inte fokusera ner mig själv till botten utan hålla mig ovanför vattenytan. Leva på den glädjefyllda sidan av livet helt enkelt.

2010 har varit ett väldigt annorlunda år för mig. Det började med att jag förlorade mig själv, sen förlorade jag den jag förlorade mig själv till vilket gjorde att jag hittade tillbaka till mig själv och nu inser saker jag inte gjorde då. Man lär sig av sådant som gör ont också, jag vet som sagt saker jag vill & inte vill ha nästa gång.

Dessutom ledde detta till en vänskap jag idag värdesätter väldigt högt. Hon hjälpte mig igenom min svacka och jag är väldigt tacksam för det. Jag ser oss som två helt skilda personligheter men samtidigt så finns det så många punkter där vi tänker precis lika, så jag tycker att vi är en bra match. Tack för att du är min vän (:

Detta året fick jag dessutom en stabil inkomst, planer på framtiden gjordes men precis när allting kändes så bra så fick jag veta att mitt kontrakt inte kunde bli förlängt pga att dom inte kunde ge mig fast anställning och allt de dära. Men jag biter i det söta äpplet och tänker OM jag inte hittar något nytt jobb så finns det alltid att komma tillbaka till kakorna i aprilmånad igen.

Sen har jag ju dom där tre underbara tjejerna som har stått där hela tiden, känn er för all del inte glömda. Ni är så fcking amazing så att jag inte kommer kunna förklara. Det som är så underbart är att även om det går en liten stund innan man ses så är det som att man aldrig varit ifrån. Det finns alltid saker att säga, samma saker sägs om, man skrattar och man gör saker tillsammans. Jag är så himla glad att jag har er tre som vänner.

Till kärleken så säger jag att jag är för feg för att ta steget in där, jag är ärligt rädd för att bli nekad. Jag håller väl i tanken att det är killen som ska ta första steget, jag tror det är därför det aldrig blir något av det (;

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Här får ni följa min vardag.
En vilsen skåning i norrland
och allting började med att
jag 2012 backpackade i Thailand,
blev reseledare och spenderade
sommaren på underbara Skiathos
och vintern i Egypten
Sen dess har jag försökt charma
norrlänningarna med både
min dialekt och dåliga humor.

Familjen är lite långt bort, så jag
skulle också vilja gräva bort
Skåne,fast av anledning att
sen fiska upp det hit till norr.

Jag förgyllar mitt liv med
tv-serier, spännande böcker,
resor till Skåne, nätshopping,
underbara människor och lite fest.

Börjat se glaset som halvfullt,
och livet blev genast ljusare.

RSS 2.0