Jag kan känna i hela kroppen att mitt gamla förbättrade jag är tillbaka och det måste man gilla. För dom stunder då livet verkligen är på topp, ja det känns bättre än det gjort på så länge så jag älskar fan livet.

Jag har väl också börjat acceptera för mig själv att jag faktiskt är singel. Att det troligen inte kommer att ändras, killar är bajs till den grad då det känns som dom är känslolösa varelser som kan hoppa på nästa direkt utan att känna något .. Men så är det väl, livet..

Gråt inte över spilld mjölk, och ännu mindre över gammal ..

Men istället för att ligga i fosterställning i min säng och gråta så bestämde jag mig för att leva mitt liv spontant och vara glad över att jag t.o.m börjat se killar som ser bra ut vilket jag inte tycker att jag har gjort på väldigt länge & då kan jag tro att det är ett tecken på att mitt gamla (förbättrade) jag är tillbaka..

Jag kommer dessutom att minska på att vara en people pleaser, man kan inte alltid göra som andra vill ifall man själv inte är så sugen. Det förstör allting. Det märkte vi väl på mitt festande, jag pausa för det hade blivit för mycket och för påtvingat men nu börjar jag göra det för att jag själv vill & allting känns så mycket bättre. Visst jag tvingade väl mig själv till fyllan i lördags men det va bara för att jag måste börja någonstans (; maha.

Så nu ska vi leta ögongodis var helst vi kan hitta de, för jag har ingenting som håller mig tillbaka längre. Varför ska jag behöva tid? Bara för att jag är tjej och allt tjejer gör är fel.. hate that.

Nåväl, stundvis så älskar jag mitt liv mer än jag någonsin gjort. Det är ju tummen upp iallafall (: