Puh man kan andas lite igen. Natten är över och jag dansar i princip av lycka. Massa med räkna till tio. När jag kom ut stod jag och prata med Sandra en massa precis bredvid min bil och när jag efter ett tag ska in i bilen så får jag syn på de här;

"Alltså hur fan ska jag komma in i min bil?" . Det blir skratt och jag förstår liksom inte hur personen tänkte när hon/han parkerade. Efter att stått där och beklagat mig massor hoppar jag in genom passagerar sidan, kör rakt fram och snirklar förbi två cyklar och en bil. Kör till preem och kollar så min bil inte fått en skada. Blir sur, gasar tillbaka, skriver en lapp och sätter på rutan. Sen blev jag glad och körde hem med dunkdunk i bilen.

Nu lite frukost i sängen framför tvn och sen sova några timmar. Todaaaaloo.

ps, så ingen missförstår blev jag sur av händelsen o körde tillbaka för de, bilen va inte skadad (va jag såg iallafall).