Söndagen 8 April.

Att vara rädd för mörker, prata inför en stor grupp av människor eller att dö känns inte som några stora faktorer i livet. Rädslan för mörkret går att lösa genom att tända ljus, en ficklampa eller få sällskap av en annan människa. Att prata inför en stor grupp av människor kan tränas bort om man gör det ofta eller så kan man helt enkelt skit i att göra det över huvudtaget. Och dö, det är nog mest att jag inte kan tänka mig att man dör och sen liksom inte finns mer, jag blir knäpp bara av tanken och därför slår jag bort den så blir det bra.

Rädslan över att inte vara tillräcklig är min värsta rädsla därför att är jag som person inte tillräcklig så finns det ingenting jag kan göra, för jag kan inte vara mer än jag redan är.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Här får ni följa min vardag.
En vilsen skåning i norrland
och allting började med att
jag 2012 backpackade i Thailand,
blev reseledare och spenderade
sommaren på underbara Skiathos
och vintern i Egypten
Sen dess har jag försökt charma
norrlänningarna med både
min dialekt och dåliga humor.

Familjen är lite långt bort, så jag
skulle också vilja gräva bort
Skåne,fast av anledning att
sen fiska upp det hit till norr.

Jag förgyllar mitt liv med
tv-serier, spännande böcker,
resor till Skåne, nätshopping,
underbara människor och lite fest.

Börjat se glaset som halvfullt,
och livet blev genast ljusare.

RSS 2.0