Vi kan inte alltid vara förnuftiga.
Denna arbetsdag har gett mig väldigt mycket att tänka på. En utbildning på två år låter för mycket för att sen jobba med det i några år och helt plötsligt är jag liksom 35 och både barn och manlös. Det är väl säkert därför jag inte vågar mig till några chansningar för jag är rädd för att bli för gammal för snabbt och inte få någon familj. Jag vill inte vara hon den där med tretton katter, varför? Jag hatar katter. Så mycket att jag ofta har mardrömmar om dom.
Men ska rädlsan om att bli för gammal hindra en från att leva? Jag vill göra karriär innan barnen kommer. Så kanske jag skulle ge mig fan på att få loss tummarna och göra det INNAN jag blir för gammal. Jag är snart 24, herregud! Jag har haft åldersnoja i fyra år, det går inte över. Jag tycker tiden går för fort och man får ingenting gjort.
Jag har ställts inför ett val, kanske jag fått min chans nu att liksom bryta mig fri. Njae. Jag är fortfarande en kluven själ som ingenting vet. Allting får planeras efter den 20e. Innan dess har jag ångest och mår dåligt för ovissheten om framtiden. Fast jag borde försöka sudda ut ångesten, jag har en back up plan. Faktiskt. I en månads tid, sen vet jag inte mer.
2012 skulle bli ett bra år, 2012 kommer att bli ett bra år.
Kommentarer
Trackback
