Så har jag nog lite smått hemlängtan ibland. Det är ganska tufft att vara ifrån familjen. Många rynkar kanske på näsan och tänker "du har själv valt det" men då säger jag nej till det. Jag har valt ett jobb som visserligen tar mig runt världen, men jag har aldrig valt bort min familj. Konsekvensen av mitt arbete har däremot gjort att det blir brist på familjekontakt.

 

Sen jag tog steget ut och blev reseledare har jag inte sett min familj särskilt mycket. Jag har varit hemma sammanlagt 13 dagar sedan maj månad, varav 10 dagar var semester i somras dem andra tre dagarna var mellan landningen mellan Skiathos och Hurghada. 

 

Jag trivs bra med mitt arbete, och det är så här jag vill att det ska vara. Att man ska gilla att gå till jobbet. Att det inte ens alltid ska behöva kännas som ett jobb, utan som det är för oss en livsstil. Visst kan det vara påfrestande och extremt mycket arbete men det är en otrolig upplevelse att vara med om.

 

Dessutom har jag ju extremt underbara människor runt omkring mig nu, team Hurghada är ganska awesome. Jag har en roomie som är fantastiskt på många sätt och jag bara älskar vår lägenhet (om jag bortser från allt jävla hår som aldrig tycks komma väck hur mycket man än sopar, dammsugare nästa!).

 

Jag är lite emotional och har precis sett på TVD innan dess var det 90210 så jag har blivit lite mer bölig efter det. Men just nu känner jag bara att jag saknar mamma, pappa, syskonen, hunden och bilen så mycket. Önskar jag kunde teleportera mig. 

__