Söndagen 21 April.

Jag känner hur tiden bara tickar ner. Vi har nu haft flera avskedsfester och middagar och vi blir bara färre och färre. Vi kommer ha en till nästa helg för vi är fyra stycken som åker veckan där på så vi har en gemensam. Seriöst. Efter sju månader i Egypten börjar det närma sig svensk mark igen och det känns underligt.
 
Imorgon åker min roomie och det kommer också kännas fucking wierd. Jag menar vi har ju i princip bott ihop i sju månader också. När vi gick upp och sjöng "I had the time of my life" som blivit en signatur hejdå låt så kunde jag fan inte sjunga. Jag tittade på Louise sen började jag gråta. 
 
- De vänner jag funnit här kommer sitta långt in i hjärtat.
 
- Moon du är en av de söta, vi kommer ses igen (:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Här får ni följa min vardag.
En vilsen skåning i norrland
och allting började med att
jag 2012 backpackade i Thailand,
blev reseledare och spenderade
sommaren på underbara Skiathos
och vintern i Egypten
Sen dess har jag försökt charma
norrlänningarna med både
min dialekt och dåliga humor.

Familjen är lite långt bort, så jag
skulle också vilja gräva bort
Skåne,fast av anledning att
sen fiska upp det hit till norr.

Jag förgyllar mitt liv med
tv-serier, spännande böcker,
resor till Skåne, nätshopping,
underbara människor och lite fest.

Börjat se glaset som halvfullt,
och livet blev genast ljusare.

RSS 2.0