När jag gjorde min första säsong som reseledare fick jag ganska många fina bilder. Grekland är vackert, och jag var ju placerad på Skiathos (även Skopelos & Alonissos) och det var otroligt genuint där. En del bilder jag la upp på facebook kunde få kommentarer som lät liknande som om jag inte jobbade. Klart jag också får fria dagar och det är väl oftast när man upplever saker man har kameran med? Brukar inte ta kort på mig själv när jag sitter vid kontoret och jobbar direkt. Inte så kul bilder kanske.

 

Men jag tror nog inte det är många som inser hur mycket arbete det faktiskt är. Att vara reseledare gör att man ibland aldrig känner sig ledig. Jag kände av det när jag mötte på dessa tjejer på toaletten på papas beach club i lördags och dem kände igen en och ställde frågor. Men att vara reseledare sitter mycket i personligheten kan jag tycka och ens personlighet bär man alltid med sig. Svårt att lämna den mellan fyra väggar och gå därifrån.

 

Timmarna är väldigt långa, det finns väl egentligen inga fasta timmar utan när arbetet för dagen är färdigt då får man gå. Tänk då också på att man ibland har en servicetelefon som man är bästavän med 24 timmar om dygnet. Inte så lätt att slappna av. Kommer ihåg från i somras när jag hade den första gången, jag vågade knappt sova på natten för jag var rädd att jag inte skulle vakna om den ringde.

 

Men det handlar om mer, att jobba på detta sättet med människor. Det är påfrestande för en ibland. Vi kan vara med om exakt vad som helst för vad som helst kan faktiskt hända, på gott och ont. Så det är faktiskt inte bara bussresor till pyramiderna eller båtturer till olika stränder vi gör, vi får ta hand om exakt allt!

 

Så att jobba med att packa kakor 7-8 timmar om dagen med den stress som är där, det är faktiskt ingenting emot vad jag gör nu. Här i Egypten har jag ju tex Kairo utflykten och då går jag upp och hämtar gästerna runt 1 på natten sen är jag hemma igen runt 23 på kvällen, så det är ett 22 timmars pass. Hade man arbetat så hemma hade man kanske haft fyra dagar ledigt men så är det inte här. Så det kan bli lite tufft ibland, men vet ni vad. Det är helt klart värt det, den utveckling man gör som person är enorm och upplevelserna man får vara med om. Och då ska man inte nämna de gäster som verkligen får en att tänka på varför man är här. Så trots långa timmar och hårda arbetsuppgifter så har jag det bästa jobbet man kan ha.

 

Även om jag skulle ha samma arbetsuppgifter i två veckor så hade ingen dag varit den andra lik därför man träffar alltid olika människor och alla människor ger olika situationer. Så det är ett jobb man vill gå till, man vaknar inte med ångest på morgonen vilket är en stor anledning till att gå ur sängen på morgonen. Eller natten (;

 

Fast hur kul jag än har och hur många amazing människor jag än träffar så är detta ingenting jag vill göra för alltid. Jag vill få stabilitet i mitt liv och ta mig själv till the next level. Fast de krävs väl lite mer än bara mig för det. Plus att det krävs att jag vet vad jag vill göra, arbetsmässigt.