Skriv om att vänta.

Jag sitter ute i korridoren.
Den långa visaren har hoppat ett hack sen jag tittade sist.
Pappa är sen, han brukar aldrig vara sen. En massa tankar for genom huvudet.
Jag hör steg i trappan, men det är inte han. Det är min lärare Jane.
- Din pappa ringde nästan precis, sa hon. Han är lite sen pga trafiken.
Tack och lov ingenting har hänt, han är bara sen som man kan bli ibland.