Tycker att denna veckan började precis och nu är det redan torsdag. Var tar tiden vägen, egentligen? Shit, det är sånna här dagar jag får åldersnojja, då tiden bara försvinner utan att man märker det och man går mot rollatertiden mycket snabbare.

Tittade på Grey's Anatomy precis med syrran och där gäller det att rädda liv, vilket nog borde räknas som ett av dom bästa jobben, egentligen. Men är det konstigt man måste gå i skolan och utbilda sig så länge? Nej för de är rädda liv det handlar om då måste man vara bäst, just där funkar det inte att mesa runder. Jag hade aldrig platsat där.
Men en tanke slog mig, förut när jag var yngre kom det många kvällar då jag tänkte att någon annan borde få ta min plats. Någon som verkligen vill leva, för jag gjorde inget viktigt med mitt liv men nu i äldre dagar så tänker jag i andra banor. Eftersom livet ska vara långt så kan ju inte livet vara en fest var eviga dag även om en del tror det.
Vissa dagar får man koppla av och bara njuta av sin egna ensamhet, man måste tänka på att stanna och njuta lite också.

Jag gillar faktiskt min nya header, förlåt mig kan inte hjälpa det (; hehe..

Och sen tänkte jag fråga er läsare, ni som är filmälskare. Kan ni tipsa om någon bra tårframkallande film känner för att gråta lite. Det är mysigt till filmer med massor av känslor i och sånt. Ja ni fattar, eller så är ni inte the right one for the job (; hehe..