Jag vet inte vad det är med mig men hade jag varit en normal människa hade jag nästan trott att jag håller på att få feber. Min panna är varm, jag fryser, mina fötter är som isbitar, jag är hängig som en vissen blomma och jag har en sån himla jobbig känlsa i magen och jag vill bara lägga mig i hundra filtar och gråta. Samtidigt är jag varm på ett sätt, ögonen trött men ändå är jag pigg. MAH! Sen är jag hungrig, men är inte lönt att äta för jag kommer inte orka ändå :S

Sa ju att dagen bara blir bättre & bättre. Leave me alone! (för jag får klaga, ni vet förkylning tar väldigt hårt på män lika så är de för mig med feber & förkylning för jag blir aldrig sjukare..)