Ibland älskar jag mitt liv, idag är inte en sådan dag. När du minst anar det, eller plötsligt händer det och inte är det en miljonvinst på triss. Det är knappast så att man liksom känner sig mer manad. Allting bara sjönk så snabbt. Men vad ska man göra, det är liksom bara fortsätta med att varje dag ta sig upp ur sängen, klistra fast ett leende och liksom följa strömmen. Jag blir så sjukt trött på detta. Varje gång. Ett slag i magen. Jag får nog lära mig att hålla käften för allting verkligen allting blir ju precis tvärt emot vad jag säger. Blir så jävla trött. Ska man ens orka, men ja det måste man.