Tisdagen 4 Januari.

Jag tror att den största boven till varför man inte kommer någonstans i livet är en själv. Ingen kan stoppa en så mycket som man själv kan och om man hade vågat ta fler risker och om man vågat tro på sig själv lite mer så hade man nog sett att begränsningarna är egentligen inte så stora. Om man bara lägger manken till och tänker "jag klarar visst detta" så ska det nog gå ska ni se.

Jag ska börja om på ruta 1 hade jag nog tänkt, eftersom kock nog aldrig kommer vara något jag vill arbeta med och är nästintill den enda utbildning jag har så får jag nog ta och skola om mig. Frågan är såklart till vad och allt är bara i huvudet, i dont know what i want. Detta är ju anledningen till varför jag packade kakor från första början. För att jag inte vet... Att det ska vara så jävla svårt att veta vad man vill göra med sitt liv. Gaaaaah.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Här får ni följa min vardag.
En vilsen skåning i norrland
och allting började med att
jag 2012 backpackade i Thailand,
blev reseledare och spenderade
sommaren på underbara Skiathos
och vintern i Egypten
Sen dess har jag försökt charma
norrlänningarna med både
min dialekt och dåliga humor.

Familjen är lite långt bort, så jag
skulle också vilja gräva bort
Skåne,fast av anledning att
sen fiska upp det hit till norr.

Jag förgyllar mitt liv med
tv-serier, spännande böcker,
resor till Skåne, nätshopping,
underbara människor och lite fest.

Börjat se glaset som halvfullt,
och livet blev genast ljusare.

RSS 2.0