Torsdagen 9 Augusti.
Känns som mina dagar börjar ta slut. Snart är det dags för det jobbigaste jag vet i hela världen. Att säga hejdå. Det är väl tur att jag åker mot flygplatsen mitt i natten och bara behöver gråta mot pappas axel. Ja för hur många gånger jag än kommer att lämna och vara tvungen att säga hejdå så kommer jag aldrig att lära mig. Vissa saker är svåra även efter hundra gånger.
Idag har jag även fått träffa morfar, han var här på ett litet besök förut. Han frågade om jag var hemmasjuk och inte klarade av att vara borta mer. Sen fick han veta att det bara var semester. Jag åker ju "hem" igen natten till tisdag. Tiden går fort när man har roligt, vilket betyder att de månader jag har kvar i Grekland kommer gå fort. För det är så otroligt kul där borta. Jag säger ju det, jag trivs väldigt bra. Med människorna och med jobbet. Saknar bara gillelönen, men man kan ju inte få allt här i livet, de hade varit orättvist (;
Tänkte att jag kanske skulle ut och rulla med min pärla idag, har ju saknat den också.
Kommentarer
Trackback