Fredagen 10 Oktober.
Den tioende Oktober kommer alltid ha en speciell plats i ens minne. Det var ju det datum som hela min och Joakims historia började. Vi var på papas i Hurghada för det var reps night, klart vi skulle ut och festa när man får två drinkar till priset av en. Det blev till och med så att han lyckades få upp mig och dansa, vilket jag inte brukar göra speciellt ofta. Men det är något med denna man som får mig att ge med mig ibland. Så dansa det gjorde vi.
Två år. Det har hänt en hel del i våra liv på dessa två år. Vi blev ju sambos ganska så snabbt också, men med tanke på att jag bodde i Skåne och han här uppe i Norrland så var det ju inte mycket annat vi kunde göra. Pendla 90 mil för att hålla en kärlek vid liv tror jag inte är så lätt. Så jag gjorde det jag kände var det bästa, jag tog min bil och mina kläder och åkte upp till Norrland. Detta gjorde jag förra sommaren så ja vi har ju varit sambos på riktigt i över ett år. Det enda som varit jobbigt under denna tid är ju avståndet till familjen. Vissa säger att man inte kan ha kakan och äta den också, dem har nog lite rätt i det. Andra säger att man gör sina val och får stå sitt kast. Jag säger att jag väljer inte bort någon bara för jag valt att leva med min kärlek.
Jag börjar själv känna att jag äntligen börjar få ett eget liv här uppe också. Det känns inte längre som jag bara har Joakim och att jag får hänga med hans vänner. Nu efter ett år här så har jag fått ett fast jobb som support inne i Sundsvall och jag trivs bra med mitt jobb och ännu bättre med mina kollegor. Det händer lite mer än att man bara ligger på soffan. Fast jag kan ju erkänna att det blivit en del soffhäng den senaste tiden, men sen har vi ju en jäkligt nice soffa också hehe. Men jag börjar med andra ord känna mig lite mer som hemma här. Detta är mitt hem. Fast jag säger hem till Skåne också, för det kommer alltid vara hemma i mina ögon!
Lots of love.
It all started with a dance.
Kommentarer
Trackback