Hur kan man inte veta?

Det är egentligen konstigt hur mitt liv tagit sån stor vändning.
Utan jobb, isolerar mig i min ensamhet och vill bara ta reda på vad jag vill.
Jag tror att körkortet kommer lösa alla mina problem men de vet jag att det inte kommer.
Åter igen isolerar jag mig, jag är fan 21år och har ingen aning om någonting.
Helt plötsligt blev mitt svar på alla frågor 'vet inte'. Nahe vet jag ingenting eller?

Vad vill jag göra? Jag vill ha mitt körkort och jag vill ha ett jobb så att jag kan få tillbaka livsorken.
Orken att träffa vänner, orken att göra något annat än att sova.
När man inte jobbar borde man egentligen få mer ork, för jobbet tröttar ut.
Men att ha gått arbetslös så mycket som jag och vara fast i ett hus här ute,
de tar fan på en kanske inte så mycket fysiskt som psykiskt. Men jag är helt trött ihuvudet att ända mening jag känner till är ' Jag vet inte'

Men idag kändes som en bra dag för att jag faktiskt kände glädje och en liten del hopp.
Jag börjar få tankar i huvudet och jag börjar handla mer än bara tänka.
Jag hoppas jag är på rätt väg, för löser sig detta så kanske mitt liv kan komma tillbaka.

Annars? Då vet jag inte, då har jag gjort vad jag trott var rätt..
I give it a shot and hope for the best to come.
you don't know what I'm going true until you've been here.

Så är det faktiskt, man kan inte sätta sig in i en situation man inte varit med om.
Visst man kan gissa sig till, men alla hanterar de olika så de är omöjligt att veta ..
Men jag försöker förklara hur jag känner på så bra sätt som möjligt.
För nu är det dags att ta tag i detta och gå uppåt, mot toppen.
Ganska trött på att ligga på marken och skräpa. Nu är det fanimej dags!

Allt annat kommer..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Här får ni följa min vardag.
En vilsen skåning i norrland
och allting började med att
jag 2012 backpackade i Thailand,
blev reseledare och spenderade
sommaren på underbara Skiathos
och vintern i Egypten
Sen dess har jag försökt charma
norrlänningarna med både
min dialekt och dåliga humor.

Familjen är lite långt bort, så jag
skulle också vilja gräva bort
Skåne,fast av anledning att
sen fiska upp det hit till norr.

Jag förgyllar mitt liv med
tv-serier, spännande böcker,
resor till Skåne, nätshopping,
underbara människor och lite fest.

Börjat se glaset som halvfullt,
och livet blev genast ljusare.

RSS 2.0