För det känns ju som att det faktiskt finns någonting som funkar i mitt liv förtillfället.

Jag håller på att ta mig i kragen och nästa vecka beger jag mig och skriver in mig, tyvärr inte på en skola (om det ändå varit så väl) men de är fan på tiden. Nu kommer jag ingenstans, om jag inte full som en alika försöker få jobb på en nattklubb vill säga, men egentligen hur stor är chansen att dom kommer ringa mig? Exakt.

och under tiden så får jag njuta av ledigheten, för när livet väl ger mig rullning så kommer jag önska att jag fick ledigt men då är det andra bullar..

Varje dag ler jag, varje vaken timme ler jag.