Jag är rädd.

För att jag har gömd ilska kvar i kroppen. Jag är rädd att jag har gömt den så väl att jag inte vet om att den finns kvar där långt inne i min kropp. Jag är rädd att den där inte så vackra dagen kommer den komma fram och då smäller det. Jag är rädd för mig själv, men bara yttepytte lite .. Eftersom jag är en snällflicka så har jag nog inte det kvar, vi får väl hoppas..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Här får ni följa min vardag.
En vilsen skåning i norrland
och allting började med att
jag 2012 backpackade i Thailand,
blev reseledare och spenderade
sommaren på underbara Skiathos
och vintern i Egypten
Sen dess har jag försökt charma
norrlänningarna med både
min dialekt och dåliga humor.

Familjen är lite långt bort, så jag
skulle också vilja gräva bort
Skåne,fast av anledning att
sen fiska upp det hit till norr.

Jag förgyllar mitt liv med
tv-serier, spännande böcker,
resor till Skåne, nätshopping,
underbara människor och lite fest.

Börjat se glaset som halvfullt,
och livet blev genast ljusare.

RSS 2.0