Efter att ha sovit en timme så är huvudvärken nu försvunnen och bakisheten känns som den aldrig satt sin fot hos mig från första början. Härliga tider. Underhåller mig med SATC (ingen ovanlighet) och låg med kofta under två täcken och råkade somna en timme, vaknade för det var ruskit varmt så var tvungen att gå och hämta kallt vatten, skriva förlåt till putte haha hade ju somnat ifrån han sen tog jag av koftan.

Nu sitter jag här lite halv pigg, hade varit bäst att ta vara på tröttheten och faktiskt sova nu när jag kan men så är jag en liten toffel också. Trodde faktiskt aldrig att jag skulle hamna där men jag känner mig som en extrem toffel ibland. Att sakna han hela tiden när vi inte är med varandra och känna en längtan & dragning till han all the time. Toffel varning ..

Ska dock krypa ner under täcket snart igen, tänkte bara spela lite spel på FB först. Så godnatt & sovgott!(: