Jag har kommit underfunn med att jag tycker att dominans nog är ett manlighets tecken. Menar vi alla har väl levt med att det är killen som bjuder ut, det är killen som tar steget, det är killen som friar osv. Killen tar komandot helt enkelt. Visst det kan vara tvärtom också men personligen så föredrar jag en kille som vet vad han vill och tar steget mot det, därför att jag är precis tvärtom och vet inte vad jag vill och vågar inte . Att jag skulle leta efter en lika sinnad som mig hade varit korkat för då hade man inte kommit någonstans.

Kolla bara grottmänniskorna. Mannen klubbar ner kvinnan, tar tag i håret och släpar in henne i lyan. Det är manligt. Han tar vad han vill, ps detta så länge den andre är med på det såklart!

Och sen tar vi oss fram till 2000-talet och det är faktiskt så att en flicka och en pojke kan pratar och skratta med varandra utan att det händer något. Att sen någon får för sig något, säger vidare och helt plötsligt många har hört samma sak gör det inte till sanning. Men så länge man själv vet vad sanningen är så behöver pratet inte röra en i ryggen.

ps, magrutor är också ett plus i manligheten (eller är det bara sexigt?) , blink blink.