Alltså shit, jag känner mig totalt omänsklig. Jag sover så dåligt om nätterna, drömmer fortfarande bara om ekvationer hela tiden och det börjar gå mig på nerverna. Först när Joakim åkt till jobbet och jag somnar om kan jag drömma normala sammansatta drömmar. Vilket självklart får mig att sova längre än planerat och jag blir för trött för att gå upp. Jag lovar jag hade hela saharaöknen i ögonen denna morgon men gick ändå upp klockan tio.

 

Det blir bättre imorgon, eftersom jag har ett möte inplanerat i Härnösand så vet jag att jag måste gå upp. Det är på något sätt lättare då. Ser dessutom framemot att åka på de imorgon, för att se vilka mer som ska börja utbildningen på måndag. Håller tummarna på några roliga och glada människor :D