Det enda jag kan säga med säkerhet är att när jag väl kommer ur allt de här. Då kommer jag vara starkare än någonsin. För kan jag kämpa mig igenom den här ensamheten som liksom tär sönder mig från insidan, då känns det som jag kan klå allt. 

 

Dom säger att man måste finna lyckan inom sig själv först, men jag kan säga att det är inte så himla enkelt när det enda man vill i hela världen är att få dela sitt liv med någon igen. Det är så jävla tomt. Ibland känns det som luften inte tas in hur mycket man än andas sen snurrar hela världen. 

 

Jag vill ha tillbaka mitt liv. Jag vill spola tillbaka tiden. Jag vill hem till Skåne. Jag vill bo kvar här. Jag vill hitta tillbaka till kärleken, jag vill åka utomlands, jag vill hem till mamma & pappa. Men jag får det inte att gå ihop. Jag kan inte bestämma mig. Jag ser ingen framtid. Jag vet inte vad jag vill, mer än att jag inte vill vara ensam.